- Var det här det vi väntade på?
Jag kommer ihåg när man var liten och längtade som fan efter dagen man skulle bli stor.
Just nu känner jag att jag borde räkna mig till kategorin "stor", men nu när allting har börjat känner jag mig så jävla vilsen och osäker.
Ska man vara modig och leva lite halv galet? Eller ska man dra alla säkra kort?
Det här med att söka jobb liksom, skriver ett asbra cv och pb, men vad fan hjälper det för det är ALLTID något som fattas,"kan du tala 5 språk eller mer,annars kan du dra" typ. Eller så hittar man ett jobb som man känner att va fan det här är som gjort för mig! Skickar iväg ett mail, sen kan man inte ens få ett svar att nej vi har valt att gå vidare. Vet inte hur många jobb jag har sökt, bara ETT som har svarat och sagt att dom skulle söka vidare? Okej, de gångerna jag har frågat i buktik har de flesta svarat att de redan har fullt/andra grejer,men då får man ett svar i alla fall.
Nej,inte helt kul att söka hundra jobb och inte komma någonstans.
Så plugga?
Jag var sönder trött i trean och var säker på att jag skulle få gå om, vet inte om jag pallar plugg heller, för jag känner om jag verkligen ska plugga så ska jag verkligen plugga liksom vet inte om jag är så engagerad som person, plus att jag har intalat mig själv att jag är för dum för att plugga på universitetet.
Fan vad svårt det ska vara då,plugg? jobb?
Vill ju ha jobb,men saken är den att det känns som det alltid finns någon bättre nu för tiden.
Och jobben här då? Skit jobb, söker du lärar tjänst eller är kock kanske du kan ta dig någonstans, annars är det rätt illa.
Ja,men vi kollar Stockholm, det kryllar av intressanta media inriktade jobb, ja okej, jag söker, men vad händer om dom ringer och säger att du är det vi letat efter, okej,inga problem jag kan åka upp med sen då? Sova någonstans kanske? Visst jag känner två pers som jag kanske skulle kunna sova hos men den ena är en kille som har sambo och den andra har galet liten lägenhet.
Okej,kanske hittar en billig lägenhet som man kan hyra i andra hand, "ja du får bo i min lägenhet i 5 månader sen behöver jag den igen och jag vill ha 3 hyror i förväg, och då ligger den ändå i södertälje så det dröjer ca en timme in till stan" Ovärt.
Snälla kan inte någon med superkrafter styra upp mitt liv?
Just nu känner jag att jag borde räkna mig till kategorin "stor", men nu när allting har börjat känner jag mig så jävla vilsen och osäker.
Ska man vara modig och leva lite halv galet? Eller ska man dra alla säkra kort?
Det här med att söka jobb liksom, skriver ett asbra cv och pb, men vad fan hjälper det för det är ALLTID något som fattas,"kan du tala 5 språk eller mer,annars kan du dra" typ. Eller så hittar man ett jobb som man känner att va fan det här är som gjort för mig! Skickar iväg ett mail, sen kan man inte ens få ett svar att nej vi har valt att gå vidare. Vet inte hur många jobb jag har sökt, bara ETT som har svarat och sagt att dom skulle söka vidare? Okej, de gångerna jag har frågat i buktik har de flesta svarat att de redan har fullt/andra grejer,men då får man ett svar i alla fall.
Nej,inte helt kul att söka hundra jobb och inte komma någonstans.
Så plugga?
Jag var sönder trött i trean och var säker på att jag skulle få gå om, vet inte om jag pallar plugg heller, för jag känner om jag verkligen ska plugga så ska jag verkligen plugga liksom vet inte om jag är så engagerad som person, plus att jag har intalat mig själv att jag är för dum för att plugga på universitetet.
Fan vad svårt det ska vara då,plugg? jobb?
Vill ju ha jobb,men saken är den att det känns som det alltid finns någon bättre nu för tiden.
Och jobben här då? Skit jobb, söker du lärar tjänst eller är kock kanske du kan ta dig någonstans, annars är det rätt illa.
Ja,men vi kollar Stockholm, det kryllar av intressanta media inriktade jobb, ja okej, jag söker, men vad händer om dom ringer och säger att du är det vi letat efter, okej,inga problem jag kan åka upp med sen då? Sova någonstans kanske? Visst jag känner två pers som jag kanske skulle kunna sova hos men den ena är en kille som har sambo och den andra har galet liten lägenhet.
Okej,kanske hittar en billig lägenhet som man kan hyra i andra hand, "ja du får bo i min lägenhet i 5 månader sen behöver jag den igen och jag vill ha 3 hyror i förväg, och då ligger den ändå i södertälje så det dröjer ca en timme in till stan" Ovärt.
Snälla kan inte någon med superkrafter styra upp mitt liv?
Kommentarer
Trackback
